Eftersom begreppet samtidskonst är ett oprecist begrepp innehåller det en stor mängd uttryck. Måleri, teckning, fotografi och skulptur görs självklart inom ramen för samtidskonsten. Dock finns det ett antal uttryck och konstnärliga fält som mer än andra kan förknippas med samtidskonst. I mappen följer ett antal exempel.
Digital konst är konst skapad med en dator som hjälpmedel. Detta kan göras på många olika sätt. Bilden kan modelleras i 3D och renderas, skapas med hjälp av vektorer eller målas på traditionellt vis med hjälp av ett digitaliseringsbord eller rentav en enkel mus. Bilder kan även helt genereras av datorn, vilket är förfarandet för skapandet av fraktaler, eller ha sitt ursprung i analoga bilder; teckningar eller fotografier som läses in med en skanner och sedan bearbetas i datorn.
Med datorns intåg i den moderna människans vardag har dess potential börjat användas mer och mer inom konsten. 3D-grafik används konventionellt i många filmproduktioner, och digital fotomanipulering har blivit standard i snart sagt alla verksamheter som bearbetar fotografi. Vektorgrafik är standard för alla logotyper och liknande grafisk design, och digitala målningar intar också en alltmer betydande roll i samhället.
Digital framställning av bilder kan delas in i tre kategorier. Pixelbaserad grafik, Vektorgrafik och 3D-grafik.
Pixelbaserad grafik bygger på att bilderna representeras av ett ändligt antal enheter, s.k. pixlar som lagrar färginformation. Dessa bilder skapas sedan genom att olika verktyg som penslar och sudd simuleras i datorn. Dessa analoga verktyg kompletteras förstås med mängder av verktyg som det digitala formatet möjliggör. Mest använd programvara för pixelbaserat bildskapande och manipulerande är Adobe Photoshop, men även Corel Painter har en stor skara användare
Vektorbaserad grafik bygger på att bilderna representeras som matematiska objekt. S.k. vektorer. Detta är en förlustfri form av informationslagring och bilderna kan därför skalas och transformeras hur som helst utan förlust av information. Det är detta som gör tekniken ideal för grafisk design. Den mest använda programvaran är Adobe Illustrator.
3D-grafik bygger på att bilderna skapas som tredimensionella objekt som lagras med hjälp av matematiska objekt. Vanligen s.k. polygoner eller nurbs. Simulerade ljuskällor lyser sedan upp dem, och datorn beräknar hur objekten ser ut ur någon given vinkel. 3D-grafik kan idag göras väldigt realistisk, och används ofta inom film och datorspelsindustrin.
Även om den digitala konsten redan idag är dominerande inom alla praktiska tillämpningar: grafisk design, kommersiellt foto, filmindustri, spelindustri, och även illustration har den ännu inte accepterats som fullgod konstform av den traditionella konstvärlden. Detta kan till stor del bero på bristande förståelse för mediet, vanlig är tron att det är datorn som gör hela jobbet och att kreativiteten undermineras av tekniken. Datorn är dock bara ett verktyg bland andra, penslar, kol, lera osv. och förr eller senare kommer konstvärlden att acceptera detta.
Gatukonst är en sorts obeställd konst i stadsmiljö. Gatukonsten kan ses som en postmodern konstnärlig rörelse. Dess huvudsakliga idé är att invånarna i staden själva tar ansvar för den offentliga utsmyckningen. Av denna anledning uppvisas gatukonst oftast på offentliga områden, såsom gångtunnlar, snarare än privatägda fastigheter.
Graffiti
Graffiti (plural av italienska graffito, "ristning") är text eller bild som, ofta olovligen, appliceras på offentliga platser. Graffiti har existerat åtminstone sen antiken, i Romerska riket och Grekland. Gränsdragningen mellan klotter och graffiti kan göras genom att graffiti i motsats till klotter vanligen anses innebära en stilistisk ambition. Den klassas också som en modern konstform, och kan ses i gallerier runtom i världen.
Happening
Happening är inom konsten en till synes oförberedd föreställning, händelse eller serie händelser, ibland med syfte att få åskådarna att delta. Happening utvecklades i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet i USA och vissa menar att en "föreställning" som John Cage företog sig vid Black Mountain College 1952 kan ses som den första happeningen.
Den första svenska happeningen brukar anses ha framförts på Moderna Museet i maj 1962. Förslaget kom från Knut Wiggen och den arrangerades av Fylkingen. Några av de medverkande förutom Wiggen var: Lars-Gunnar Bodin, Bo Ullman, Bengt Emil Johnson och Lena Madsén. Happeningen som varade i cirka 40 minuter bestod bland annat av en blockflöjtstrio som spelade Grieg, konstnären Giorgio Padoan var halvnaken och slog på en gonggong, mannekängen Lena Madsén visade kläder, Bengt Emil johnson läste sin dikt Irma Undéns uppgång och förgängelse (till de medverkande), ett avsnitt ur denna dikt delades ut till publiken likt ett allsångsblad. Allt detta inringades av en välklädd man som åt en finare middag och när han var färdig och notan var betald så var happeningen över.
Installationskonst
Installation, konstverk som förhåller sig till rummet och som inte går att klassa som måleri, skulptur eller någon annan av de klassiska konstgrenarna. Installationer utgörs oftast av flera tekniker i förhållande till det rum/den plats där det visas. Två föregångare inom installationskonsten är Joseph Beuys och Allan Kaprow.
Konceptkonst eller konceptuell konst är konst där själva idén tar överhanden över traditionella estetiska eller materiella överväganden.
I vissa fall förekommer det inom konceptkonsten inget konstobjekt alls utan istället manifesteras verket genom en dokumentation av idén. I andra inte lika extrema fall innebär konceptkonstens metod att konstnären i sitt bild- eller objektskapande kan avhålla sig ifrån vissa estetiska val i och med att konstnären från början ställer upp en rad specifika premisser för utförandet av verket.
En viktig distinktion mellan det man kan kalla traditionell konst och konceptkonst är den medvetna strategin att vända sig från hantverket och behovet av skicklighet. Detta ställningstagande grundade sig bland annat i viljan att skapa konst som inte skulle bli fetischer eller varor på konstmarknaden. Historien har senare dock visat att många av de artefakter som dessa konstnärer skapade i högsta grad blivit högt värderade konstobjekt.
Minimalism
Minimalism är en konstriktning inom bildkonst och musik som avser producera konstverk som är befriade från konstnärens subjektiva uttryck och använder sig av så begränsade uttrycksmedel som möjligt. Termen används ibland bredare inom teater om pjäser av till exempel Samuel Beckett, film av till exempel Robert Bresson och litteratur om verk av till exempel Raymond Carver.
Inom skulpturen är moduler, rymdobjekt, rutsystem, sammansatta konstruktioner vilka försöker omdefiniera vår uppfattning om rummet, formen och skalan typiska; begrepp som uttrycksfullhet och illusion går stick i stäv med de minimalistiska principerna. Ledande utövare, som även ofta har skrivit om minimalistisk konst, är Carl Andre, Dan Flavin, Donald Judd och Robert Morris. Man använder sig av en rationellt utvecklad matematisk metod för att komponera sina verk, vilka består av enkla arrangemang av identiska och utbytbara enheter, ofta modulära, eller geometriska system och upprepningar, vilka kan byggas på eller dras ut i all oändlighet.
Post-målerisk abstraktion
Post-målerisk abstraktion (engelska Post-painterly abstraction) är ett konstbegrepp som först myntades av den amerikanske konstkritikern Clement Greenberg 1964.
Greenberg tog till begreppet för att göra en distinktion mellan den abstrakta expressionismen, en konstriktning under 1950-talet, och den nya inriktning som den abstrakta konsten tog under 1960-talet. Det han siktade in sig på var de kvarvarande figurativa elementen och det personliga uttrycket hos konstnärer som Jackson Pollock, Mark Rothko och Willem de Kooning. Greenberg propagerade i stället för en mer autonom och formellt oklanderlig konst byggd på en estetik befriad från all sentimentalitet.
Materiell/Konstskolan Prisma/Gola Mahram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar